ska jag bli olycklig?

johan sitter bredvid mig i soffan och uppger sig vara "så lycklig".
härligt tänker jag. vi har det ju faktiskt ganska bra, eller ja ganska så skitbra om jag ska vara ärlig.
det dröjer ca 20 sekunder innan han säger "det är snusen som gör mig så lycklig".

ridå.