magisktmagisktmagisktmagiskt

(mer än dåliga bilder, iphööönen leverar inte riktigt. inte som håkan iallafall. men om man kisar kanske man kan se honom...?)

håkan igår var mer än magiskt. det var jagvetintehurjagskaförklara det, gåshud all the way. när jag stod (alltså hoppade och skrek) så tänkte jag bara hur kan man inte tycka om håkan?
och när lasse kom in på för sent för edelwiess fick jag nog en musikalisk orgasm. hela kroppen reagerade. om jag inte hade varit där hade jag i dagsläget ångrat mig så mycket att jag hade gått ut och mylat mig själv i den rådande snöstormen.
men det behöver jag ju inte. istället kan jag njuta av de små minnen som jag lagrat i lillhjärnan för all framtid. älska livemusik, älska håkan, älska lasse. ni förstår va, vilken afton!

jag vet en som är väldigt ledsen över att lida utav londonsjukan (pappa kom hem från jobb i london och smittade alla i bestorp med hög feber) och det är anna. hon skulle dött på fläcken när lasse kom in.

och jag vet att det står i corren, men det läste jag idag och jag sa det faktiskt till johan igår, håkan påminde om en ung bruce springsteen. musikanalys ala amanda.

här kan man se klipp!