min lillasyster är nog inte liten längre.

för snart 16 år sen föddes min lillasyster. jag var 8, på mitt nionde år. jaa, hon var en sladdis. mamma och pappa berättade att vi skulle få ett litet syskon 3 månader tidigare, på julafton. det var en stor chock för oss alla, jaa vi var så blinda att ingen av oss hade uppmärksammat att mamma hade en stor bula på magen och jag har för mig att vi tjöt alla tre. med veckorna sjönk nyhetens obehag och tanken på ett litet syskon blev ganska angenämnt.

jag hejade definitivt på en lillasyster, ännu en i tjejlaget som kunde rösta på att vi skulle se beverly hills istället för sporten som alltid pappa och albin röstade på, och dessutom vann. sedan kom dagen då lotta tittade ut. det var en fredag och det var en av vårens första dagar. på rasten hoppade vi twist och alla flickor pratade om vad man skulle ha på sig på kvällens disco. sista lektionen var bild och jag minns det som igår där jag sitter i den gamla matsalen på sätra skola och min fröken anna böjde sig ner och viskade att mamma hade åkt till bb. efter skolan åkte jag hem till min faster och kom precis lagom när pappa ringde, han skojade om att det var tvillingar som hade anlänt.

han skulle komma och hämta oss barn senare på eftermiddagen så vi fick hälsa på. men där, där satte sig amanda nilsson på tvären. jag vägrade att följa med. jag skulle ju på disco. envis som en liten åsna var jag. discot var bara den kvällen, en lillasyster skulle jag kunna hälsa på under morgondagen. och som vanligt när jag var liten och ville ha något så fick jag det. jag åt mat hemma hos josefine och visst berättade jag om min lillasyster, och sen var jag hos min kusin och fixade mitt hår och sen åkte jag och dansade tryckare med jonathan.

och dagen därpå åkte jag och hälsade på min kära syster, som 3 år senare jag hade ett antal krig med. jag tror aldrig världen har skådat en mer elak unge än lotta, hon förstörde allt i mitt rum. hon hällde rosa nagellack i min docka bertils hår. för det har jag nog inte förlåtit henne ännu. men i dagsläget när hon snart fyller 16 år och inte är en elak unge längre ser jag vilken fantastisk människa hon är. modig, snygg som få (extremt lik mig), rolig och fruktansvärt smart. hon skulle aldrig gå på disco istället för att hälsa på mig på sjukhuset. om hon kunde skulle hon sova i sängen bredvid mig.