och vickar på tårna och sjunger i kapp med elton john.
och kom att tänka på vår musiklärare i låg-och mellanstadiet som heter lennart men som kallade john lennart för det enda han ville att vi sjöng var john lennon. och att vi satte upp musikaler, teatrar och andra olika framträdande.
minns ett framförallt.
då jag var peter andre och juckade på höfterna inför alla och mimade till mysterious girl. matilda k var nån som stod och plinkade på en keyboard och jonathan var den mystiska flickan iklädd en klänning. han sprang omkring bland en massa såna där rep man har i gymnastiksalar och såg mystisk ut. det var ett fint framträdande.
och nu är jag sen, upp till sjukhuset igen. jag hatar ortopeden, jag hatar min arm, och jag hatar sjukgymnastik. som tur är tycker jag om min sjukgymnast. hon är snäll. men jag saknar min gamla, jonna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar