igår var det dags, berger och jag satte oss och höll till en början varandra i handen. sen kändes det lite larvigt och vi satte oss rakryggade och tog liksom emot. under över 1 timme tog vi emot, svarade, jaade, försvarade och hade det inte tagit slut hade jag ätit mitt hjärta till middag.
att lägga fram uppsatsen var inte det roligaste jag har gjort. men enligt vår handledare gick det superbra för oss. examinatorn var tydligen helt ok, opponenterna sa relevanta saker och revideringarna gjorde vi nästan klart igår.
men det var med darriga ben jag och berger steg ut i solen.
och igår kväll när jag krupit ner insmög sig en känsla.
det var stolthet.
vi har inte bara skrivit den där jäkla uppsatsen, vi försvarade den också på ett sätt vi fick mycket beröm på. ändringarna var inte så stora och vi kan skicka in den redan idag. hanna och jag har börjar med tomma blad och knåpat ihop allt det där helt själva.
och mest glad av allt är jag över att ha skrivit med hanna. för utan våra ivägflygningar med snack om annat, och våra analyser på livet och allmänt flabb och flams hade gjort detta outhärdligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar